{{ 'Go back' | translate}}
Njus logo

Senaste nyheterna från Sveriges Natur, | Njus Sverige

Svensk klimatplan för skogen får EU-kritik

Djur och Natur Sveriges Natur

Efter strid mellan intresseorganisationer, expertmyndigheter, inom regering och mellan regering och riksdag har många inom skogspolitiken väntat spänt på EU-kommissionens besked.
'Efter strid mellan intresseorganisationer, expertmyndigheter, inom regering och mellan regering och riksdag har många inom skogspolitiken väntat spänt på EU-kommissionens besked.Rimmar den svenska planen att utgå från att man ska öka avverkningen i skogsbruket verkligen med målet som satts upp: Att garantera att inte få ökade utsläpp från sektorn?Ny politisk konflikt i höst Nu är kommissionens bud klart, och det ser ut att blossa upp till ny politisk konflikt i höst.Den europeiska skogsmiljöorganisationen Fern och svenska Naturskyddsföreningen menar att beskedet är tydligt: – De säger att det inte går att göra som Sverige har gjort, säger Otto Bruunvid Naturskyddsföreningen.På regeringskansliet har man ännu inte hunnit sätta ner foten kring hur de ska gå vidare med EU-kommissionens kommenterar.Att planen kommer att förändras är klart.Men i den känsliga frågan om vilken referensnivå man ska utgå ifrån för att beräkna klimatnyttan av skogen, är detinte säkert hur de ska se på Bryssels budskap. – Vi tar tag i frågan nu, säger Johan Kristensson på Miljödepartementet.LÄS MER: Utsläppsminskningar trixas bort Regeringen har nu fram till årsskiftet på sig att lämna in en uppdaterad plan.Oppositionen lär fortsatt hålla ett öga på vilka förändringar som föreslås.Skogsindustrierna: ”Skapar osäkerhet” En kommissionskälla menar att den centrala frågan är att Sverige inte kunnat visa att den föreslagna planen leder till mer kolupptag än utsläpp.Från branschens håll oroas man över kommissionens kritik. – Svenska EU-parlamentariker var mycket aktiva under förhandlingarna om förordningen och fick gehör för förändringar som Sverige sedan beaktat när referensnivån beräknades.Riksdagen har ju också beslutat att Sverige ska göra beräkningarna på ett sätt som den slutliga förordningen öppnar för, säger Mårten Larsson vid Skogsindustrierna.Han fortsätter: – Då blir det ju väldigt märkligt att EU-kommissionen nu rekommenderar Sverige att göra om beräkningarna som om förhandlingarna med EU-parlamentet aldrig ägt rum.Det skapar osäkerhet om det är EU eller Sverige som ska besluta om den svenska skogen och det riskerar att skapa osäkerhet i svensk skogsindustri inför framtida investeringsbeslut.LÄS MER: Därför bromsar Sverige EU:s skogspolitik Miljöorganisationerna: ”Beskedet en seger” Miljöorganisationerna ser beskedet som en seger för den linje som de förespråkat.De menar att referensnivån inte kan sättas så högt som Sverige vill, framför allt för att det riskerar tillförlitligheten och trovärdigheten i klimatpolitiken. – Om Sverige tar strid för den här tolkningen kan det få internationella konsekvenser, säger Otto Bruun på Naturskyddsföreningen.Han pekar på att det europeiska regelverketkan bli en förlaga för hur frågan hanteras på FN-nivå.Om exempelvis Brasilien argumenterar på samma sätt kan de nämligen skapa ”hetluft”,utsläppsupptag som skett utan ytterligare ansträngning.Dessakan urholka insatserna att bromsa klimatkrisen. – Risken för hetluft i det internationella klimatarbetet ökar om Sverige står på sig.Linjen som gick vinnande ur debatten förespråkar att Sverige ska utgå från att avverkningen utökas under perioden 2021-2025, från historiska nivåer på runt 92 procent av tillväxten till 100 procent.Riksdagsmajoriteten vill nämligen skapa möjligheter för branschen att tillverka mer produkter som kan ersätta fossila material och bränslen. – Vår uppfattning är att skogen gör mest nytta för klimatet om den brukas aktivt och bidrar till att ersätta det fossila, säger Mårten Larsson på Skogsindustrierna.'

Vad sa partiledarna om miljö och klimat i Almedalen 2019?

Djur och Natur Sveriges Natur


'Miljöpartiet inledde politikerveckan i Almedalen i år med ett utspel om att skynda på bränslebytet till fossilfri diesel redan inom tio år och så snart det är tekniskt möjligt för bensin.Ett löfte som dock kan bli svårt att införliva innan det finns tillräckliga alternativ för biobränslen.LÄS MER: Biobränslen tränger undan biologisk mångfald Moderaternas tal dag två var, precis som förra året, tunnare på klimat- och miljöfronten.Det enda miljöförslag som nämndes var satsningen på kärnkraft, som nu döms ut av allt fler på grund av höga kostnader, lång byggtid och riskerna med strålning från reaktorhaverier och slutförvar.LÄS MER: Kärnkraftsutbyggnad fördröjer klimatomställning   Vänsterpartiet  dammade av ett gammalt löfte om en satsning på två miljarder till kollektivtrafiken.Talet i år handlade om barn, utan att fokusera på barnens viktigaste framtidsfråga – klimatet.Och i löftet ligger framför allt en satsning på att återinföra gratis kollektivtrafik på sommarlovet till barn.Centerpartiet  lovade ett landsbygdsbidrag som ska sänka skatten för dem som bor på landsbygden med drygt 11 000 kronor om året.I stora ord hyllades också koldioxidlagring som framtidens lösning och i vårbudgeten finns 100 miljoner kronor avsatta för forskning och utveckling inom området.Men även koldioxidlagring är osäkert och bara provborrningen för att hitta platser att förvara koldioxid kan ta upp till tio år enligt forskare.LÄS MER: Koldioxidlagring dröjer LÄS MER: Stora frågetecken kring koldioxidlagring Socialdemokraterna höll ett klassiskt tal om välfärden och lovade en välfärdskommission.Först några minuter innan talet var slut nämndes klimatet och då med abstrakta ord om att den gröna omställningen måste ske tillsammans i socialdemokratisk anda.Kristdemokraterna lovade inga satsningar alls på miljö eller klimat.Förra året gick Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor till attack mot bidrag till elcyklar, i år kritiserade hon i samma anda regeringen för den gröna skatteväxlingen och hög bensinskatt.Sverigedemokraterna avrundade det Kristdemokraterna påbörjat och talade inte heller om miljö eller klimat.Och i stället för att hylla fördelarna med att semestra hemma i Sverige fortsatte Jimmie Åkesson attacken på bensinskatten och påminde om att Sverigedemokraterna tillsammans med Kristdemokraterna och Moderaterna röstade för en sänkning av bensinskatten i höstbudgeten, men tänker fortsätta kämpa för ännu lägre bensinskatt i framtiden.LÄS MER: Två miljarder kronor mindre till miljö och klimat Här kan du läsa mer om talen i Almedalen 2019:  Almedalen 2019 Jimmie Åkesson (SD): Vi tänker inte släppa frågan om de höga drivmedelspriserna Igår kl 14:57 Jimmie Åkesson (SD) var sist ut bland partiledarna på Almedalsscenen i år.I hans tal fanns inga förslag alls om åtgärder för miljö och klimat.Däremot ett löfte om att göra allt han kan för att sänka bensinskatten.Ebba Busch Thor (KD): Till attack mot den gröna skatteväxlingen 6 juli 2019, kl 20:00 Skarpa påhopp på januariöverenskommelsen och den gröna skatteväxlingen.Som sjunde partiledare på scen under Almedalsveckan var Ebba Busch Thor (K) den första som inte nämnde klimathotet alls.Magdalena Andersson (S): Det gröna folkhemmet ska byggas socialdemokratiskt 5 juli 2019, kl 19:54 Tre minuter.Eller ganska precis tio procent.Så lång tid fick klimatet i Magdalena Anderssons (S) tal i Almedalen. – Jämlikhet och rättvisa handlar inte bara om oss som lever här och nu.Det handlar också om rättvisa för våra barn och barnbarn.Rättvisa över hela planeten.Annie Lööf (C): Samla in koldioxid från atmosfären 4 juli 2019, kl 20:16 Med sju minuter om natur, miljö och klimat är Annie Lööf (C) den borgerliga politiker som pratat mest om miljön i sitt tal under Almedalsveckan hittills i år.En stor del av talet ägnades åt partiets tilltro till att samla in koldioxid från atmosfären.Nyamko Sabuni (L): Elektrifiera lastbilstrafiken 3 juli 2019, kl 20:43 Elektrifiera den tunga godstrafiken för att få ner klimatutsläppen.I dag talade Nyamko Sabuni, Liberalernas nya partiledare, på Almedalsscenen i Visby. – I den miljö jag hamnade i är det svårt att inte bli teknikoptimist.Jonas Sjöstedt (V): Två miljarder om året till kollektivtrafiken 2 juli 2019, kl 20:28 Två statliga miljarder om året till regional kollektivtrafik, bland annat för gratis resor för barn under sommarlovet.Det är Vänsterpartiets löfte under årets Almedalsvecka.I övrigt ägnade Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt inte många sekunder av sitt tal åt klimat- eller miljöfrågan.Ulf Kristersson (M): Kärnkraft och sänkt bensinskatt 1 juli 2019, kl 20:06 Fjärde generationens kärnkraft och sänkt bensinskatt.Den knappa minut av sitt tal som Moderaternas partiledare Ulf Kristersson ägnade åt miljöfrågor ägnade han åt att kritisera regeringens nuvarande miljöpolitik.'

Jimmie Åkesson (SD): Vi tänker inte släppa frågan om de höga drivmedelspriserna

Djur och Natur Sveriges Natur


'32 minuter in i talet nämner Jimmie Åkesson hur den svaga kronan tvingar många att stanna hemma och semestra i Sverige. – Själv tillhör jag dem som helst håller mig hemma på sommaren när jag äntligen har chansen och jag vägrar att åka utomlands den här tiden på året när det är som vackrast här hemma.Men andra vill gärna åka långt bort under semestern, inte minst om det handlar om att fly regn och rusk för lite sol och värme.Men den här sommaren är det många som inte kan göra det.Han nämner hur den svaga svenska kronan gör det dyrt att semestra utomlands. – Då återstår alternativet att semestra i Sverige.Men att resa i ett stort och avlångt land som vårt är inte heller särskilt billigt i en tid då bensinpriset har nått historiskt höga nivåer. – Kronans värde är svårt att påverka politiskt på kort sikt, men de höga drivmedelspriserna kan vi faktiskt göra något åt. ”Det krävs mycket mer” Han talar om en sänkning av bensinskatten.Något Sverigedemokraterna fick igenom när de röstade för Moderaternas och Kristdemokraternas budget i höstas, vilket Jimmie Åkesson passade på att påminna om i sitt tal. – Men de få ören det handlar om är inte avgörande för den vanliga bilisten med en vanlig inkomst.Det krävs mycket mer.Vi tänker inte släppa frågan om de höga drivmedelspriserna.LÄS MER: Partiledarnas tal under Almedalsveckan 2018   Sveriges Natur är på plats under Almedalsveckan och tar pulsen på hur mycket partiledarna talar om miljön i sina tal.'

Jonas Sjöstedt (V): Två miljarder om året till kollektivtrafiken

Djur och Natur Sveriges Natur

Det tar 21 minuter innan Jonas Sjöstedt (V), säger ordet ”klimat” första gången i sitt tal från Almedalsscenen i Visby.
'Det tar 21 minuter innan Jonas Sjöstedt (V), säger ordet ”klimat” första gången i sitt tal från Almedalsscenen i Visby.Det är när han presenterar partiets förslag att skjuta till två statliga miljarder årligen till den regionala kollektivtrafiken.Därefter släpper han miljötråden och pratar vidare om förslaget ur barnperspektivet, hur barn ska få tillgång till gratis kollektivtrafik på sommarloven.Hela Jonas Sjöstedts tal handlar om hur alla barn ska ha samma möjligheter, oavsett föräldrarnas ekonomiska föruttsättningar. ”Greta är ett fint namn” Klockan 19.22 för han Greta på tal när han säger att ”Greta är ett fint namn”. Men han nämner aldrig Greta Thunberg.I stället talar han om sin mormor, som tvingades gifta sig i svart för att hon var gravid, och hur hedersförtryck sett ut under olika tidsperioder av Sveriges historia.Förra året var Jonas Sjöstedt med sina sju minuter en av de partiledare som pratade mest om miljö och klimat.I år får han bara till en knapp minut och ordet ”klimat” nämns tre gånger.Först i samband med kollektivtrafiksatsningen, sedan, tio minuter senare, när han säger att ojämlikheten försvårar klimatomställningen och sist, tre meningar före slutmeningen, när han pratar om sin vision av ett samhälle där kvinnor har samma möjligheter som män och ”där vi fixar klimatmålen”. LÄS MER: Partiledarnas tal under Almedalsveckan 2018   Sveriges Natur är på plats under Almedalsveckan och tar pulsen på hur mycket partiledarna talar om miljön i sina tal.'

Ulf Kristersson (M): Kärnkraft och sänkt bensinskatt

Djur och Natur Sveriges Natur

Halvvägs in i sitt tal nämnde Ulf Kristersson klimatet för första gången.
'Halvvägs in i sitt tal nämnde Ulf Kristersson klimatet för första gången.Och då för att kritisera den sittande regeringens nuvarande miljöpolitik. – Det Sverige behöver är en radikal omställning.Bort från fossila transporter och fossil industri.Våra fabriker och bilar måste elektrifieras.Då behövs mer el.Både förnybart, och fjärde generationens kärnkraft.Inte cykelsubventioner eller klimatångestterapi.Bensinuppror Det tog en knapp halv minut.Och först senare återkom Kristersson till miljöfrågan, när han under ytterligare en knapp halv minut nämnde bensinupproret, som fått 660. 000 medlemmar på Facebook. – Det säger något.Framförallt om bensinpriser naturligtvis.Ska hela Sverige leva, så måste man  också kunna bo och jobba över hela Sverige.Då kan man inte straffbeskatta dem som bor utanför tunnelbanenätet och återinföra den bensinskattehöjning som vi tog bort i höstas. – I dag är det bilen som håller landsbygden levande.Och imorgon ska den drivas med fossilfri el.LÄS MER: Partiledarnas tal under Almedalsveckan 2018   Sveriges Natur är på plats under Almedalsveckan och tar pulsen på hur mycket partiledarna talar om miljön i sina tal.'

Per Bolund (MP): 100 procent förnybart och enklare att dela på saker

Djur och Natur Sveriges Natur

Mångfald.Per Bolund (MP) öppnade och avslutade sitt första tal som nytt språkrör för Miljöpartiet med att prata om mångfald.
'Mångfald.Per Bolund (MP) öppnade och avslutade sitt första tal som nytt språkrör för Miljöpartiet med att prata om mångfald.Först – hotet mot den biologiska mångfalden, där IPBES senaste rapport slår fast att så många som en miljon arter är hotade av utrotning. – Jag tillhör dem som inte bara uppskattar tystnaden i naturen.Jag har också börjat bli rädd för den, sa Per Bolund inledningsvis i sitt tal.LÄS MER: En miljon arter hotas av utrotning Därefter ägnade han en stor del av talet åt att prata om en hållbar konsumtion.Om våra kläder, som i dag ofta hänger mer i våra garderober än de används. – Var tredje person säger att den har svårt att stänga garderobsdörren på grund av alla kläder.Nio av tio svenskar har kläder i garderoben som de inte använder. ”Hyber-avdrag” Därför säger Per Bolund att Miljöpartiet nu snart tar nästa steg för att införa det de kallar för ett ”hyber-avdrag” som ska göra det billigare och enklare för människor att dela saker med varandra, något som i dagsläget kan vara både juridiskt krångligt och inte alltid ens ekonomiskt fördelaktigt.Precis som sin språkrörskollega Isabella Lövin förra året pratade Per Bolund om effekterna av högre temperaturer här och nu.Frankrike, som i värmeböljornas framfart bygger kylrum för pensionärer och andra att svalka sig i.LÄS MER: Ett ka(MP)tal för klimatet Om havsnivåhöjningar på sju meter om Grönlands polarisar smälter helt. – Sju meter!Det är dåliga nyheter för alla oss som tycker om Almedalen!Eller gillar Visby för den delen.Han passade också på att prata om hur KD och M i sin budget i höstas hann avskaffa flygskatten.Och nämnde samtidigt alla de som väljer att stanna hemma i Sverige i år på ”hemester”. För att resa tåg runt i Sverige.Per Bolund pratade också om ett framtidshopp för svensk industri som väljer att satsa på förnybart och batterier. 100 procent förnybart inom tio år Miljöpartiet vill öka takten i bränslebytet och föreslog i dag under sin dag i Almedalen att allt bränsle i Sverige ska vara 100 procent förnybart för diesel och maximalt möjligt för bensin redan om tio år.Och så avslutningsvis – frågan om mångfald igen.Ur ett mänskligt perspektiv.Per Bolund nämnde de organisationer som inte vågar vara på plats under Almedalsveckan när nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen är på plats.Av rädsla för sin egen säkerhet. – Det är oacceptabelt att de som arbetar för allas lika värde inte ska våga delta och göra sin röst hörd.LÄS MER: Partiledarnas tal under Almedalsveckan 2018   Sveriges Natur är på plats under Almedalsveckan och tar pulsen på hur mycket partiledarna talar om miljön i sina tal.'

Forskare har hittat sätt att räkna på cancerrisk efter Tjernobyl

Djur och Natur Sveriges Natur


'Hassan Alinaghizadeh, statistiker och forskare, har studerat antalet cancerfall bland 770 000 personer i östra Sverige och drar slutsatsen att nedfallet från den stora olyckan i Tjernobyl ökat risken för cancer.Han har korskört detaljerade data från olika svenska myndigheter.Sveriges geologiska undersökningar har mätt nedfallet efter olyckan.Efter det har forskarna kopplat uppgifter om cancer för individer i Uppsala län, Gävleborgs län och Västernorrlands län till olyckan.De noggranna uppgifterna om nedfallet som samlats in med hjälp av flygplan har samkörts med uppgifter om bostadsort från Statistiska centralbyrån.Och sedan har individernas bostadsort samkörts med uppgifter från Socialstyrelsens cancerregister.Fem procent högre risk Hassan Alinaghizadeh berättar att kraftfulla datorer, bra sifferunderlag och tidens gång, gör att sambandet kan fastställas på ett säkrare sätt än vad som tidigare varit möjligt.Hassan Alinaghizadeh har en bakgrund som expert på statistik och sjukdomar.Till vardags arbetar han med statistiska metoder och databaser för Stockholms läns landsting.Men forskningen är utförd tillsammans med Institutionen för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.Att tiden gått sedan olyckan inträffade, betyder att de drabbade nu hunnit utveckla diagnostiserad cancer, som registrerats i Socialstyrelsens databas. – Vi tittade på om det finns något samband mellan cancer och exponering för nedfallet.Och vi såg att det finns fem procent högre risk för dem som bott i det mest exponerade området, säger Hassan Alinaghizadeh. 30 år mellan exponering och cancer För gruppen med mellanstor exponering ökade cancerrisken med tre procent.Gruppen med minst nedfall hade ungefär samma risk för cancer som befolkningen i genomsnitt.Enligt Hassan Alinaghizadeh har ingen lika noggrann studie gjorts tidigare av följderna av radioaktivt nedfall.Tidigare studier har inte varit på individnivå, och det gör att de inte gett ett lika säkerställt samband.Eller så har nedfallet inte mätts lika noggrant.Vad gäller tid, kan det ta upp till 30 år mellan exponering och cancerdiagnos.Därför är det till exempel lite för tidigt att titta på effekterna efter olyckan i Fukushima som inträffade år 2011. – De har tittat på korttidseffekter efter Fukushima.Men det är långtidseffekterna man måste undersöka, säger Hassan Alinaghizadeh.Svenska databaser viktiga Det gäller också att ha tillräckligt bra underlag för att kunna urskilja påverkan från den joniserande strålning vi alltid omges av, den så kallade bakgrundsstrålningen.Därför är de svenska databaserna med Statistiska centralbyråns uppgifter om vem som bott var under en viss tidpunkt viktig, liksom Socialstyrelsens cancerregister.Forskarna hade även tillgång till de noggranna mätningar av nedfallet som Sveriges geologiska undersökningar samlade in under åren efter olyckan.Hassan Alinaghizadehmenar att bristen på bra data kan vara en förklaring till att sambandet mellan strålning och cancer inte är särskilt väl studerad.De studier som gjorts globalt spretar.Ibland syns sambandet, ibland inte. – Om en kärnkraftsolycka inträffar blir det är farligt, man måste förstå det.Det kan hända, när som helst och då måste man veta vad som måste göras, vilka områden som ska evakueras och vilka delar av befolkningen som måste övervakas mer än andra med mera, säger Hassan Alinaghizadeh.Radioaktivt cesium ett problem igen Han berättar att det ämne som är underlag för hans egen studie, radioaktivt cesium, var på väg att försvinna från naturen, efter stoppet för kärnvapenprov.Enligt en undersökning av International Physicians for the Prevention of Nuclear War, har utsläppen från kärnvapen lett till 430 000 dödsfall globalt fram till år 2000.Efter Tjernobyl och Fukushima har närvaron av radioaktivt nedfall återigen blivit ett problem.Hur många som dött efter olyckorna ingår inte i den undersökning som Hassan Alinaghizadeh deltagit i.Enligt FN-organisationen IAEA kan det handla om 4000 dödsfall till följd av Tjernobyl, enligt rapporten ” Chernobyl’s Legacy ” från år 2005.För de 600 000 värst drabbade ska risken vara upp till några procent att dö av cancer till följd av olyckan.Men då handlar det om dem som bodde närmare det sovjetiska kärnkraftverket.Studien som Hassan Alinaghizadeh med flera har gjort, är nu en del av hans licentiatavhandling.Den har titeln ” Radioactive fall-out form the Chernobyl nuclear power plant accident in 1986 and cancer rates in Sweden, a 25-year follow up ”. Nu planerar han att gå vidare med studier i ämnet.'

Att apa efter andra – nyckeln till förändring

Djur och Natur Sveriges Natur


'Vi lever i en tid där myten om individualism helt förblindat oss; vi är blinda för att människan är en gruppvarelse, inte en enskild individ vars agerande baseras på fakta och information.Den här myten leder till en ökad betoning på individens egenansvar, det handlar om allt från att bota sin cancer till att rädda planeten.Allt mer ansvar flyttas från samhället och politiken in i vanliga människors hem.Baksidan av denna rörelse från en mer övergripande till en individuell nivå gör att många blir passiva pessimister.Vi famlar efter förklaringar till varför människor beter sig så irrationellt och dessa förklaringar fokuserar allt som oftast på varför individen inte agerar på den information som finns tillgänglig.Om den rådande vetenskapstron om den rationella människan och individens förmåga att fatta beslut baserade på fakta vore korrekt borde ju människor leva klimatvänligt sedan lång tid tillbaka.Samtidigt fungerar olika symbolhandlingar som ett sätt att dämpa våra dåliga samveten.Symbolhandlingar är betydelsefulla Det kan handla om Earth Hour, att släcka lamporna och visa grannarna att du tar ansvar, att lämna in gamla klädesplagg och på köpet få både ett gott samvete och en rabattcheck på nya plagg.Eller att skicka barnen att strejka med Greta samtidigt som du fyller kundkorgen med köttbit och chips inför kvällens fredagsmys.Men vi får inte glömma att även symbolhandlingar är betydelsefulla.De handlar om att skapa en vi-känsla, en delaktighet i en grupps beteenden.Eftersom människan är en gruppvarelse, en av naturens allra mest sociala arter, söker hen att vara del av ett sammanhang.Det är nämligen det absolut viktigaste för en människa.Att ställa detta starka sociala beteende mot idén om individualism är viktigt.Det är med gruppens hjälp som känslan av meningslöshet kan övervinnas.Sociologen Kari Norgaard påpekar i boken Living in denial att meningslösheten som känsla är den sämsta tänkbara drivkraften till beteendeförändringar.Det är här den passiva pessimismen föds.Att likt Sisyfos ensam rulla sitt stenblock uppför bergets brant och aldrig nå fram skapar en stark känsla av meningslöshet.Om det åtminstone är några personer som tillsammans försöker rulla upp stenblocket upplevs handlingen som mer meningsfull, oavsett om blocket kommer på plats eller inte.Gruppens vishet Man brukar prata om gruppens vishet.Det klassiska citatet av antropologen Margaret Mead lyder: “Never doubt that a small group of thoughtful, committed citizens can change the world; indeed, it’s the only thing that ever has.” Det har använts miljontals gånger för att beskriva hur människor i grupp kan förändra.Men den viktiga poängen är att det inte bara handlar om genomtänkta och engagerade medborgare.En grupps rörelse drar med sig de passiva pessimisterna av bara farten.Människor gör det andra gör.Det känns skönt och enkelt.Hur gruppen beter sig i en tid präglad av hyperchoice har kommit att få en allt större betydelse; ändrar gruppen beteende baserat på en till synes symbolisk handling så följer andra efter.Hyperchoice är något som utmärker samhället vi befinner oss i just nu.Ett tillstånd där vi konstant tvingas fatta både små och stora beslut.Ska jag köpa en tandkräm med eller utan mikrogranulat som slipar tänderna vita under tjugofyra timmar?Ska jag flytta mina pensionspengar till en fond med högre andel räntepapper så att jag åtminstone inte blir helt pank som pensionär?Vi blir så matta av alla beslut att vi inte orkar sålla och gör därför gärna som andra gör.Här finns den viktigaste nyckeln till att få människor att förändra beteenden.Vi påverkas ständigt och tar intryck från olika typer av vägledare beroende på vilket val vi ska göra.Information räcker helt enkelt inte.Fyra strategier som får avgörande betydelse: Jag har funnit fyra strategier som utgår från gruppen, men kan få avgörande betydelse för enskilda personers handlingar: 1.Reglering och lagstiftning är en sorts vägledare, om än tvingande. 2.Rekommendationer om en specifik vara, en viss teknik, ett visst agerande eller en tjänst som den huvudsakliga vägledaren. 3.Majoritetens val, till exempel olika typer av topplistor eller officiell acceptans att köpa secondhand-kläder (årets julklapp). 4.Kopieringsstrategin, helt enkelt apa efter dem man ser upp till.Det kan vara människor i ens närhet eller kändisar.Speciellt tydligt är detta kopierande när det handlar om identitetsskapande konsumtion.Vi tolkas utifrån de saker vi köper och de handlingar vi utför.Vi blir helt enkelt bedömda och får status av andra utifrån vad vi köper och vad vi gör.Och i dag är det coolt att vara miljömedveten, eller åtminstone att utåt sett visa att man är det.Inte minst gäller detta många i den yngre generationen.Social varelse Genom att omfamna det faktum att människan snarare är en social varelse som agerar som gruppen än ett individuellt unikum som förändrar beteenden utifrån information skulle många av de sätt som används i dag för att förändra människors beteenden kunna skrotas.Och vi skulle slippa att ägna all denna tid åt att famla efter förklaringar till varför människor beter sig irrationellt eftersom de inte gör som de säger.Tid som kunde ägnas åt att tillsammans med gruppen rulla stenblocket.'

Stopp för svenskt bistånd till palmoljejätte i Gabon

Djur och Natur Sveriges Natur

För två år sedan avslöjade Sveriges Natur att svenska biståndspengar via Afrikanska Utvecklingsbanken skulle gå till palmoljebolagsjätten Olam som anklagas för regnskogsskövling.
'För två år sedan avslöjade Sveriges Natur att svenska biståndspengar via Afrikanska Utvecklingsbanken skulle gå till palmoljebolagsjätten Olam som anklagas för regnskogsskövling.En satellitsbildsbaserad rapport från miljöorganisationen Mighty Earth hade visat hur urskog har fått lämna plats för oljepalmer i projektet.Svenska biståndspengar finansierar en del av utvecklingsbankens arbete. – Det är naturligtvis helt oacceptabelt om våra biståndspengar går till regnskogsskövling och landgrabbing, sa Isabella Lövin till Sveriges Natur efter granskningen . Efter att Sveriges Natur och miljöorganisationer uppmärksammat frågan tog den svenska regeringen kontakt med utvecklingsbanken som omedelbart tillsatte en oberoende utredning för att gå till botten med vad som hänt.LÄS MER: Svenskt bistånd till skövling i Gabon   Avslöjandet ledde till att den svenska regeringen satte press på utvecklingsbanken att bättre granska projekt och ha högre krav innan biståndsbeslut.LÄS MER:  Efter avslöjandet – nu ska palmoljeprojektet granskas Ny organisation Sveriges Natur har tidigare berättat hur Sverige uppvaktade utvecklingsbanken för att få den att tillsätta mer resurser för att följa upp de standarder och riktlinjer för miljö och social påverkan som banken har satt upp och som Sverige varit pådrivande i arbetet med.Nu kommer beskedet att det uppmärksammade projektet stoppas.Afrikanska utvecklingsbanken kommer inte att ge några biståndspengar till det. – Jag har haft kontakt med vårt valkretskontor och vår representant på kontoret säger att projektet inte kommer att bli av.Det är vi nöjda över, säger Katarina Rangnitt.Hon säger att man från politiskt håll uppskattar att få sakkunskap och input i de här ärendena. – Vi är tacksamma att bli uppmärksammade på de här fallen och att det finns organisationer som kan dokumentera och uppmärksamma vad som händer, säger Katarina Rangnitt.'

Koldioxidlagring många år bort enligt forskare

Djur och Natur Sveriges Natur

Under havsbottnen i Norge.
'Under havsbottnen i Norge.Där ska framtida koldioxid  lagras, bland annat från utsläpp från Preemraffs planerade utbyggda raffinaderi i Lysekil, som nu ska prövas på nytt i domstol.LÄS MER: Glädje när Preemraffs utbyggnad prövas på nytt Men lagringsplatsen finns inte än.Provborrningarna börjar i höst.De kan ta tre till tio år att genomföra och ett positivt resultat är inte säkert, säger Peter Haugan, professor i marinforskning vid geofysiska institutet i Bergen. ”Koldioxidhotell” för Europas koldioxid Det är i Aurorafältet i Nordsjön väster om Bergen som Norge planerar att lagra koldioxid ett par tusen meter ner under havsbottnen.Koldioxiden ska komma från Fortums sopeldade kraftvärmeverk i Oslo och från Norcems cementfabrik 160 sydväst om Oslo och från ett stort antal anläggningar i andra länder.Däribland Preem i Sverige, men också från Storbritannien, Tyskland, Finland och fler länder.Dessa storslagna planer visades upp i en powerpoint av Per Sandberg , Equinor, (som tidigare hette Statoil) på Ingenjörsvetenskapsakademin tidigare i år.Equinor driver tillsammans med Shell projektet Northern Lights, som vill öppna ett sorts koldioxidhotell för Europas koldioxid.Den ska fraktas dit med fartyg, som kan ta bortåt 10 000 ton i taget.Preem som tänker sig att lagra en halv miljon ton koldioxid per år behöver alltså köra minst en båt i veckan cirka 1500 kilometer tur och retur dit.Ingenting är dock beslutat, inte i Norge, och än mindre i andra länder.LÄS MER: Stora frågetecken kring koldioxidlagring Lagringsplats inte bestämd Det finns inget beslut om någonstans om att samla in koldioxid.Lagringsplats är inte bestämd.Provborrningar börjar i höst enligt Gassnova, den norska regeringens myndighet för koldioxidlagring.Gassnova räknar, enligt mejl till Sveriges Natur, med att påbörja provborrningar senhösten 2019, och att resultaten ska vara klara första kvartalet 2020, att alla stortingsbeslut och alla  investeringsbeslut kan tas 2020/21 och att man ska kunna trycka ner koldioxid i full skala 2023/2024. – Det är optimistiskt, säger Peter Haugan.Han menar att terrängen är svår att undersöka, att det kan ta tre till tio år att genomföra, och att det inte är säkert att man får positivt resultat. – Alla som kan geologi vet att bottnen är heterogen.Det kan finnas en spricka eller förkastning hundra meter bort från där man borrat.Jordbävningar under havsbottnen – Vi vet att jordbävningar sker naturligt och dessutom ger själva injiceringsprocessen, det vill säga att man trycker in flytande koldioxid under havsbottnen, upphov till ytterligare markrörelser, säger Haugan. – Ett koldioxidlager måste vara säkert i tusen år, säger han.Han tillfogar senare i ett mejl att det som är särskilt optimistiskt i Gassnovas bedömning är tiden från borrningar till beslut. – Här kan det nog tänkas att någon vill gå genvägar och ta beslut utan tillräckligt underlag.Men jag    förväntar mig då frågor om detta är acceptabelt.'

Skapa en ätbar skog

Djur och Natur Sveriges Natur


'Tänk dig ett skogsbryn med bara ätliga eller användbara växter − där hasselbuskar ger skugga åt ramslök och havtorn gödslar marken åt sparris som står längst fram i solen.Skogsträdgården är en perenn, stabil odling som så långt det är möjligt ska efterlikna naturliga ekosystem. − På sikt är tanken att den ska sköta sig i stort sett själv, så att det enda du behöver göra är att skörda, säger skogsträdgårdsentusiasten Susanne Johansson.Men för att nå dit krävs noggrann planering av hur olika växter kan trivas ihop.Att lyckas med en fullskalig skogsträdgård tar många år och kräver en del kunskap, men du kan se dig omkring och börja småskaligt.Timjan i stället för ogräs Om du har en trädgård, finns där något soligt, oanvänt hörn med fruktträd?För att utnyttja solljuset optimalt ska odlingen ha flera nivåer, som ett naturligt skogsbryn.Framför fruktträden kan du till exempel plantera bärbuskar av olika slag och komplettera med storfruktig hassel i luckorna.Täck sedan gräsmattan med gräsklipp eller annat, gärna under ett par års tid.Så blir du av med grässvålen och gör marken redo för plantering av de nyttoväxter du vill ha.Nu har du tid att fundera på var olika växter får lagom med sol, vindskydd och näring.Tanken är att fleråriga växter ska täcka marken så att ogräset inte får något utrymme.Om du bor i lägenhet finns också goda möjligheter att föreslå skogsträdgårdar i parker och på gårdar.För kommuner och bostadsrättsföreningar finns stora poänger med odlingar som sköter sig själva och där alla är välkomna att skörda.Tips på växter som passar i en skogsträdgård: Havtorn (kvävefixerare och mycket nyttig), ramslök, timjan, spansk körvel, libbsticka, trädgårdssyra, jordärtskocka, storfruktig hassel, knölvial (vacker, god och kvävefixerande, kan klättra på jordärtskockan), rabarber, pepparrot, luftlök, kärleksört, lungrot (använd som spenat), vinbär, krusbär, humle, minikiwi, björnbär och vinhallon.Även ettåringar som självsår sig passar in i skogsträdgården, som gurkört och ringblomma.'

Urvattnat beslut när EU sätter siktet mot klimatneutralitet 2050

Djur och Natur Sveriges Natur


'Statscheferna lyckades –  trots kontinerligt ökat tryck under de sista veckorna innan toppmötet – inte enas om att unionen ska sikta på att vara klimatneutrala år 2050.Inför mötet låg målåret föreslaget i det sista utkastet, men formuleringen föll efter att främst Polen, men också enligt uppgift också Ungern, Estland och Tjeckien, kämpat emot in i det sista under statschefernas diskussioner. – Vi har svårt att se hur det ska kunna gå för oss att genomföra den omställning som krävs.Vi behöver mer underlag och mer stöd för att klara av att ställa om vår ekonomi, som en av de tyngsta industrinationerna i Europa, säger en tjeckisk källa till Sveriges Natur.Utsläppen måste bort Målet för statscheferna är fortsatt ambitionen att EU ska kunna anta ett mål som är i linje med Parisavtalet innan årets slut, men huruvida det blir netto-nollutsläppsmål till 2050 eller något annat är alltså oklart.Vetenskapen är tydlig – utsläppen bör vara borta till år 2050 för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås. – Egentligen behöver det vara ett än starkare mål i EU än netto-noll då, om vi också tar in det historiska ansvar som EU har, sa en förhandlare till Sveriges Natur innan mötets start.Det framgår av slutsatstexten som antogs av statscheferna att en stor majoritet står bakom att unionen ska vara klimatneutralt till 2050.Men resterande länder kan inte ställa upp på målet. ”Krympande skara” Sveriges statsminister Stefan Löfven förhoppningar på väg in till mötet var höga.Men han lyckades inte driva på för att målet skulle antas redan under torsdagens möte. – Det är en krympande skara som är emot att sätta upp 2050, sa Löfven till Sveriges Natur på väg in till mötet. – Vi kommer att driva på för att det ska in.En stor anledning till att statscheferna inte kunde enas är att flera länder har svårt att få kalkylen att gå ihop.Många befarar alltför stora konsekvenser för deras ekonomier, och önskar därför få försäkringar på att de kan få det stöd som behövs. – Det gäller att skapa förutsättningar för att alla ledare ska kunna säga till sina väljare att detta är något bra för dem.Visst, i delar av Europa såsom hos er i Sverige är folk med på att vi ska göra den här omställningen.Men för andra ledare finns det inte alls en stark opinion som vill att de ska gå fram med skärpta klimatmål.Det upplevs som ett hot, säger en rådskälla till Sveriges Natur.'

Därför bromsar Sverige EU:s skogspolitik

Djur och Natur Sveriges Natur

I de flesta rankningar över EU-medlemsländernas miljö- och klimatpolitik sticker Sverige tillsammans med sin nordiska kollega Finland ut som ett föregångsland.
'I de flesta rankningar över EU-medlemsländernas miljö- och klimatpolitik sticker Sverige tillsammans med sin nordiska kollega Finland ut som ett föregångsland.Men när skogsfrågor blandas in faller glorian ner.Förklaringarna går att finna på flera nivåer.Det menar i alla fall WWF:s skogsexpert Per Larsson.Dels handlar det om hur man ser på skogen nationellt.Här är Sverige mer liberala än andra länder, vilket innebär att det både finns färre stöd och regleringar av näringen.Sverige röstade nej Dels handlar det om hur man ser på frågan om EU ska lägga sig i fler politikområden.Där försvarar Sverige generellt att makten över skogspolitiken ska behållas på nationell nivå. – Det blir då märkligt att Sverige samtidigt vill ha överstatlighet och höga EU-ambitioner på miljöområdet.För så fort de politikområdena påverkar skogen blir det en krock, säger Per Larsson och tar upp omröstningen om timmerförordningen, som syftade till att minska importen av illegalt timmer, som exempel: – Det förvånar många på europeisk nivå att Sverige som enda medlemsland röstade nej till att godkänna den förordningen.Under den senaste mandatperioden har denna kontrast varit aktuellt i bland annat två frågor.Dels lagstiftningen som uppdaterade synen på hur EU ska stimulera till mer förnybar energi.Dels reglerna för hur man ska se på skog- och markbrukets roll i att binda växthusgaser.I båda fallen har förändringar i regelverken beskrivits som nordiska segrar i Sverige, medan de på annat håll utdömts som urholkningar. –  Enligt vår uppfattning gömmer Sverige och Finland sig bakom uppfattningen att skogen är någonting grönt i sig, samtidigt som det pågår något annat i deras skogar.Visst, det är inte som att de gör om alla skogar till parkeringsplatser, men de vill aktivt öka avverkningsnivåerna, säger Hannah Mowat på miljöorganisationen Fern och fortsätter: – Det kommer att ha en stor effekt på den biologiska mångfalden och det att minska kollagret i skogen.Samtidigt vill de inte ta ansvar för det på klimatkontot.Utfasning av fossil energi Från svenska skogsägare och industrins perspektiv menar man att det var centralt att inte sätta begränsningar för skogsbruket, och särskilt dess möjlighet att bidra till en utfasning av de fossila energislagen.Därför har de ”tagit strid” mot det som ofta beskrivs som ett alltför starkt fokus på att bevara skog på EU-nivå. – Vi behöver öka kunskapen i Bryssel om hur det funkar i Norden.På kontinenten har man inte samma skogsresurs, och värdekedjan hänger inte ihop så väl som den gör i Norden, säger Sven Erik Hammar på LRF Skogsägarna.Med ett aktivt skogsbruk och en väl fungerade innovativ industri kan vi nämligen åstadkomma den bioekonomi som anses behövas, menar Sven Erik Hammar och fortsätter: – Den övergripande frågan för att klara klimatutmaningen är att vi behöver få bort de fossila ”svarta kolatomerna” och ersätta dem med ”gröna kolatomer”. Där kan skogen bidra både i Sverige och i Europa.Behöver binda utsläpp Hannah Mowat håller till viss del med, men ser men ser flera faror i den ”bruka skogen”-linje som skogsrika länder såsom Sverige och stora delar av skogsindustrin driver allt mer aktivt i Bryssel. – Vi behöver absolut byta ut utsläpp.Men vi behöver också binda utsläpp som redan skett, det trycker ju IPCC tydligt på.Vi kan därför inte bara byta ut dem, om det samtidigt innebär att vi minskar vår förmåga att ta upp utsläpp.När Sverige inte planerar att bidra till att binda mer utsläpp står vi nämligen väldigt dåligt rustade, säger Hannah Mowat, som pekar på att det inte spelar någon roll vad vi gör med exempelvis solpaneler och vindturbiner för att möta klimathotet, om inte alla också ökar upptaget. – Vi behöver alltså byta ut utsläppskällorna, men samtidigt hitta en väg att skydda skogen för dess förmåga att lagra utsläppen och begränsa förlusten av biologiskt mångfald.Det senare är ju en minst lika stor ekologisk kris för mänskligheten.Striden om Sveriges kolsänka inte över Striden om Sveriges kolsänka är inte helt avslutad, utan kommer fortsätta under hela 2019.Men det väntas också komma fler politikska förslag på EU-nivå som kan påverka den svenska skogen.Därför har både LRF skogsägarna och Skogsindustrierna förstärkt med extra personal på plats i Bryssel.Hos LRF skogsägarna, som företräder privata skogsbrukare, kommer Sven-Erik Hammar att inta den rollen.Från lantbrukarorganisationens perspektiv är syftet att arbeta mer proaktivt för att försvara skogsägarnas perspektiv, istället för att behöva göra ”brandkårsutryckningar”, som LRF:s ordförande beskriver det. – Det blir därför en kombination av att hålla emot förslag som är dåliga, men också att ta vara på de möjligheter som finns, säger Sven-Erik Hammar.Detsamma gäller för Skogsindustrierna, där Anna Holmberg tar plats på ett nystartat Brysselkontor i sommar. – Väldigt mycket av den politik som har beslutas under den senaste mandatperioden påverkar våra medlemsföretag.Det har tydliggjort behovet av att vara på plats för att kunna omvärldsbevaka, påverka så tidigt som möjligt och på ett mer enkelt och naturligt sätt vara med i debatten.'

Möt Mats Rosengren – lieman på heltid

Djur och Natur Sveriges Natur

Varför lieslåtter? − Jag har varit botanikintresserad sedan jag var barn, men mycket väcktes på en kulturlandskapsresa med Fältbiologerna 1989.
'Varför lieslåtter? − Jag har varit botanikintresserad sedan jag var barn, men mycket väcktes på en kulturlandskapsresa med Fältbiologerna 1989.Vi såg att ängarna inte finns där av sig själva och att kunskapen om ängsskötsel höll på att dö ut.Det blir bara grönt, blommorna försvinner!Jag lärde mig att slå men det var först på en liefestival i Danmark 2008 som jag fick en väldig aha-insikt.Vad var det för aha-insikt? − På liefestivalen fick jag lära mig att arbeta mer avslappnat.Mer teknik, mindre kraft!Med en skarp lie och bra teknik blir slåttern som en slags meditativ dans.Och jag fick testa knackeliar, som används i större delen av Europa.I Sverige tog sliplien över på 1700-talet, men i dag är det få som kan slipa dom.Är det fler än du som har blivit frälsta? − Det är en jäkla boom.Sommaren blev fulltecknad redan i oktober, november, och då håller jag kurser i princip hela sommaren.I början mest för naturskyddsföreningar men nu är det många fler, som bostadsbolag och kyrkogårdsförvaltningar.Lien är ibland överlägsen när det gäller skötsel av grönytor.Man behöver inte alltid ha någon som kör runt på en brummande gräsklippare.Tips till den som vill börja slå med lie? − Lär dig hur du ska skärpa den, det är inte kul att slå med en slö lie.Nya liar som säljs i Sverige i dag är ofta gjorda av mjukt stål och ska inte slipas på en slipsten, som man gör med gamla svenska liar.De ska i stället knackas då och då med en hammare mot ett städ för att kallhärdas och bli skarpa.Inget huggande!'